♥

med pottigratäng, skittillbehör och ångest.

jag har ångest över så mycket. pengar, inte för att jag inte har några. det är olika saker. jobb, jag har för mycket att göra och ändå inget jag vet kommer hålla i längden. skola, jag vet inte vad jag ska söka, var jag ska bo om jag söker, när jag ska söka och hur det blir med jonas då. vänner, snart har väl alla flyttat och så står jag här, upp över öronen med jobb och har bara jonas att prata med. han är min bästa vän, men det går inte prata med samma person om allt. det bara är så. telefoner är dessutom överskattat.

allt detta är ganska existensiella objekt, men ändå så materiella. men säg såhär. har jag inga vänner har jag ingen kärlek (obs: jonas, mamma och pappa inräknade), har jag ingen kärlek har jag ingen livsglädje, har jag ingen livsglädje orkar jag inte ha ett jobb, har jag inget jobb så tjänar jag inga pengar, har jag inga pengar så har jag ingenstans att bo, har jag ingenstans att bo så är jag hemlös och enligt första punkten också ensam.

hemlös och ensam. vilken framtidsutsikt.

måste nog grubbla på detta över ett parti fråga olle.


tack och hej!

---

vid närmare eftertanke så hamnade jag nog lite ur spår där i harangen. däremot så sitter ångesten kvar.

jag gör om versen:

om jag inte pluggar så har jag inget jobb, om jag inte har något jobb så har jag inga pengar. det innebär då att jag måste tigga av andra. då slutar dom umgås med mig, då har jag inga vänner kvar. så är jag ändå hemlös och ensam.....

fan, kanske man måste plugga ändå.

nu fortsätter fråga olle...